Vi på Cyklande Rörmokaren fortsätter vårt arbete med att intervjua VVS-profiler i Sverige. Sedan tidigare har vi intervjuat matavfallssystem om vad som gäller om vad som faktiskt gäller om man vill skaffa en avfallskvarn i Stockholm. Vi har också fler intervjuer på ingång, så stay tuned!
Idag träffar vi Charlotte Fryklund som jobbar på VVS-branschens yrkesnämnd. VVS-branschens yrkesnämnd har som uppgift att attrahera fler unga till yrket. Som vi tidigare skrivit om råder det stor brist på VVS-montörer i Sverige, och vi tycker också – likt Charlotte – att det finns starka missuppfattningar kring vad yrket faktiskt innebär. Men nog om vad vi tycker och tänker.
Nu lämnar vi över ordet till Charlotte på VVS-branschens yrkesnämnd
Cyklande Rörmokaren: Hej Charlotte, berätta lite om dig själv och om VVS-branschens yrkesnämnd!
Charlotte: Jag har jobbat här på VVS-YN i fyra år. Jag är ingen VVS-människa i grunden, men hade gjort en sejour i skolvärlden, även om jag inte heller är en renodlad skolmänniska. Egentligen har jag arbetat med rekrytering, processor och kvalité. Man sökte en person som skulle ta hand om den här lilla verksamheten, som kunde lite om skola och allt möjligt och som kunde utveckla den här verksamheten.
Vi är fyra stycken som jobbar här på kansliet och sen har vi då kontakt med ett 20-tal personer här i landet. Den här föreningen är sammansatt av ”arbetsmarknadens parter”, Byggnads från arbetstagarnas sida och Installatörsföretagen från arbetsgivarnas sida. Och de samarbetar genom den här föreningen för att lösa det kanske största problem man ställs inför i VVS-branschen; kompetensförsörjning.
Det här är ju en förhållandevis liten bransch men det är ett stadigt och konstant behov av nya människor som kommer in i branschen. Det är inte så konjunkturkänsligt, tjänsterna behövs såväl i hög- som i lågkonjunktur.
Vi jobbar med skolor, framförallt gymnasieskolor och vi har utvecklat ett kvalitetssystem som ser till att utbildningen på gymnasieskolorna levererar elever som har den kunskap som arbetsgivarna kan förvänta sig och behöver. Det här är ju ett lärlingsyrke av hävd och gammal vana. Man kan inte lära sig allt på gymnasiet, det krävs mycket praktik och skolan är ju en grundbult som sedan byggs på.
Cyklande Rörmokaren: Den absolut största utmaningen som vi på Cyklande Rörmokaren ställs inför är just att hitta personal. Jobb finns det i princip hur mycket som helst av men det är en otrolig brist på VVS-montörer.
Charlotte: Det är ni inte ensamma om, det säger alla. Det är en utmaning. På gymnasiet är det här det absolut minsta programmet. Samhällsprogrammet är det största programmet, där man tar in ca 20 – 22 000 elever per år. Vårt program, som heter VVS- och fastighetsprogrammet tar in ca 1000 elever per år och är det minsta gymnasieprogrammet. 85 % av de som går det programmet blir VVS-are.
En av utmaningarna är att öka intresset för att söka programmet. Och för att lyckas med det så måste man sprida kunskapen om vilka möjligheter det här programmet ger och att det handlar om så mycket mer än att bara rensa avlopp. Så frågan vi konstant ställer oss själva är som med vilken annan rekrytering som helst. Hur kan vi öka intresset för programmet för att få in folk?
Cyklande Rörmokaren: Jag har ju inte heller VVS-bakgrund och jag kan ju instämma i att ofta när man hör våra rörmokare prata med varandra, senast var det om något stort värmesystem de skulle installera, och det är ju mycket tekniska detaljer i det. Det låter nästan som när ingenjörer pratar och de diskuterar fallhöjd, tryck och liknande.
Charlotte: Ja, men så är det. Det här är ju ett jobb som är mycket praktiskt, men det är ju också mycket klurigt att tänka på. Många säger ju ”men jag kan ju inte matte”, och sedan påpekar man att ”du håller ju på med de här beräkningarna av fallhöjd, volym och materialberäkning. Men vad är det för något då om det inte är matte?”. Det är mycket mera att tänka och klura än vad man kanske tänker och bedömer och ger det för credd.
Så vi vill få alla att förstå att det är ett brett yrke; du kan ju bli röris – vilket i sig är ett brett yrke – och hamna på storentreprenader och vara på byggen som ibland tar flera år att slutföra. Du kan också jobba på ett litet företag, alternativt att bli egenföretagare. Det finns väldigt många små bolag med upp till fem anställda i den här branschen. Då kan man ju jobba dels som underentreprenör till andra serviceföretag men också jobba med service eller nya entreprenader.
Cyklande Rörmokaren: Hur jobbar ni då med de här frågorna rent konkret? Hur får man fler unga att söka sig till branschen?
Charlotte: Det vi satsar på stort är sociala medier. Den här branschen generellt är eftersatt när det gäller utnyttjandet av sociala medier. Vi jobbar mycket med ett 60-tal gymnasieskolor som blivit godkända i vår kvalitetsmodell och då får bära epitetet ”förstklassiga skolor”. Med de skolorna jobbar vi nu att försöka få dem att satsa mer på marknadsföring av det här programmet lokalt.
Man jobbar ju väldigt traditionellt med marknadsföringen, till exempel med öppet hus. Om man ser på till exempel Ungdomsbarometern är några av de faktorer som unga anser vara viktigast när det kommer till valet är; vad föräldrarna tycker, vad kompisarna tycker, att det är rätt nära och att det finns bra lärare.
Många av våra ”förstklassiga skolor”, har ett gott rykte, och hur har de fått det? Jo, genom att de har bra lärare. Så vår strategi är att nå ut med det genom användandet av det medium där alla unga finns idag; sociala medier!
Så vi jobbar med ett ambassadörsprogram för att få till fler influencers, speciellt lokalt.
När man är färdigpluggad på gymnasiet ska man ju gå som lärling. Och på senare år, när det har varit högkonjunktur, har det varit en ökning i antalet lärlingsavtal som tecknats men vi ser att nu bara sista året så har det varit färre som tecknats. Alla företag säger i princip som ni gör, att de behöver folk och att det är den största utmaningen. Och man vill ha folk som är färdiga och kan börja arbeta direkt.
Att ta sig an en lärling kostar och de är inte lika produktiva. Dessvärre finns det många företag som inte tar sig an lärlingar just på grund av det, och det finns ju inga garantier heller. Bara för att man lär upp en lärling behöver det inte betyda att de stannar sedan när de är färdiga – så det är en risk för företagen, definitivt.
Cyklande Rörmokaren: Så, hur ser ert ambassadörsprogram ut? Och använder ni några fler strategier för att nå ut?
Charlotte: Alla våra ”förstklassiga skolor” ska utse en elev i årskurs tre som gillar att snacka och dessutom är motiverad och intresserad av VVS. De jobbar sedan med att sprida kunskap om vilka möjligheter som kan öppna upp sig om man går VVS. Så vårt nästa steg är att de ska ha en aktivitetslista som de ska kunna använda sina ambassadörer i. Detta är ett sätt att nå ut lokalt med just lokala profiler och influencers.
I övrigt så jobbar vi med vår kommunikation och har sett ett skift bland 90-talisterna och äldre angående vad som är viktigt. Det är ett steg från ett individualistiskt till ett mer kollektivt synsätt där miljö, att göra gott och ekologi är viktigare än vad det var förut.
En av organisationerna vi jobbar med är Wateraid som är en organisation som jobbar för att allt fler i världen ska få tillgång till rent vatten.
Målet är att kommunicera ut att VVS är så mycket mer än att bara laga toaletter, att det ger en god yrkesmässig bredd och öppnar många vägar, men att det dessutom ger en god trygghet i form av en ständigt efterfrågad kompetens.
Vill ni läsa mer om VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar vi er att läsa mer på deras hemsida www.vvsyn.se.
