hus i behov av stambyte

Stambyte

Stambyte är ett fenomen som väcker mycket känslor hos minst lika många personer. Det är ett stort ingrepp i en fastighet, det tar ofta lång tid att utföra och påverkar ofta samtliga boende samt alla verksamheter i huset under tiden det pågår.

Även administrativt kan stambyten vara krångliga. Föreningen måste enas i att, hur och när ingreppet ska ske. Eventuellt kan man efter en inspektion få beskedet att det inte går att skjuta på beslutet, och därför tvingas till att göra ingreppet trots att föreningens kassa kanske inte riktigt räcker till.

Därför är det inte så konstigt att många tycker att stambyten är jobbiga.

Vi på Cyklande Rörmokaren har därför skrivit den här texten för att du som kund (både som privatperson och som föreningsrepresentant) ska kunna orientera dig bättre kring vad ett stambyte är, hur de olika förutsättningarna kan påverkas av rörtyp samt annat att tänka på både före, under och efter ingreppet så att det ska gå så smidigt som möjligt.
 
Vi på Cyklande Rörmokaren har stor erfarenhet av att utföra stambyten i Stockholm. Vi brinner för miljövänlig VVS och ser fram emot att träffas för att diskutera och titta på förutsättningarna för stambyte i just er förening. För att ta kontakt med oss, fyll i vårt kontaktformulär eller ring oss på telefon 076 885 68 76.

Vad är ett stambyte?

En simpel beskrivning av vad ett stambyte är är att tänka sig en trädstam som växer ur marken. Det är alltså det rör som går i lodrätt vinkel mellan husets plan. Detta rör är alltså den enhet som kallas för ”stammen” som vid ett stambyte byts ut.

Att göra ett stambyte innebär alltså att man behöver öppna upp väggar och frilägga rör och stråk så att dessa kan demonteras och bytas ut. Vid stambyten brukar man passa på att utföra badrumsrenoveringar och köksrenoveringar då det oftast är klokast att byta ut rören hela vägen fram till vardera enhet för att undvika dels problem med läckage mellan gamla och nya rör och i sin tur juridiska problem om vem som bär ansvaret för respektive entreprenad och del.

I somliga fall kan beslutet om stambytet ha tagits väldigt fort. Detta på grund av diverse olika faktorer som tillexempel separationer och plötsliga läckage i gamla stammar som man inte vill ska uppstå på fler platser i fastigheten och skapa vattenskador och andra problem. Men har bostadsrättsinnehavare nyligen utfört renoveringar av badrum och kök, vilka de då ogärna vill få rivna kan man titta på lösningar för att ansluta mot dessa, förutsatt att golvgrodor och tappvattenstick är bytta vid renoveringen. Skulle de inte vara det går det givetvis att ansluta dessa ändå men då får generellt sett föreningen själva stå för dessa kostnader om någon typ av problem skulle uppstå längre fram. Detta då företag sällan lämnar några garantier på arbeten som de inte själva utfört, även om de ansluter till dem.

Kortfattat innebär ett stambyte alltså att man byter ut det rör som går genom fastigheten lodrätt och genom vilken vatten/avlopp/värme distribueras i huset.

Varför behöver man göra ett stambyte?

Med åren slits rören och det kan orsaka läckage som i sin tur resulterar i vattenskador. För att undvika detta byter man därför ut delar av systemet. Dock kan systemet med tiden bli så slitet att det inte längre är lönt att lappa och laga. När den punkten har nåtts måste man därför byta ut systemet från grunden.

Vad är partiellt stambyte?

Ett partiellt stambyte är att man byter ut delar av systemet bit för bit, allt vartefter som att folk utför renoveringar av badrum och kök eller andra utrymmen där stammar passerar.

Partiellt stambyte är dock något mer krävande än vad man kan tro vid första anblicken. Dels behöver man, för att uppfylla de krav och regler som finns inom Säker Vatten och BBR:en, kunna ansluta rören utan att skarvar på tappvattensidan byggs in utan att det finns slitsbottnar och läckageindikationer vid dessa (läs vår blogg om slitsbottnar). Man får heller inte ansluta och lämna kvar snuttar och stumpar mellan planen av det gamla rörsystemet då detta i sig gör arbetet tämligen onödigt. Detta resulterar i att man antingen måste kunna byta stammen från våningen över till våningen under för att kunna försäkra sig om att när angränsande lägenheter på övre eller undre planet renoverar sin del ansluter de i sin tur mot det nya, utbytta, rörsystemet.

Planeringen för detta kan vara svår då de ingrepp och den renovering du utför i din lägenhet då också påverkar dina grannar eftersom delar av arbetet måste utföras inne hos dem.

Ett förtydligande exempel;

Låt oss säga att en bostadsrättsinnehavare med en lägenhet belägen på tredje planet i ett femvåningshus ska renovera sitt badrum. Det man gör då är att man öppnar upp schaktet för stammen och valvet (golvet) ner till grannen inunder för att sedan byta röret hela denna sträcka. Vid anslutningspunkten uppe i taket ser man till att lämna utrymme eller utforma den på ett sätt så att denna går att nå utan inverkan på tätskiktet i badrummet. Detta gör att när grannen under eller över i sin tur utför en renovering kan denna ansluta rören mot det nyligen installerade badrummet utan att stumpar av den föråldrade stammen lämnas kvar. Vi har också erfarenhet av att utforma badrumsinstallationer på ett sätt så att stammen går att byta ifrån intilliggande rum utan att man behöver bryta tätskiktet i det nyrenoverade badrummet. Denna möjlighet finns dock inte alltid tillgänglig beroende på badrummets utformning och dess läge i förhållande till stammen.

Partiellt stambyte, om det går att utföra direkt, är dock en väldigt kostnadseffektiv och smidig lösning som inte drabbar de boende i huset på samma sätt som ett normalt standardstambyte gör. Det förutsätter dock att badrumsrenoveringarna sker innan stammen har nått ett så dåligt skick att den inte längre går att ansluta till. Det kan därför vara viktigt att man, innan man beslutar sig för att göra ett partiellt stambyte, kontrollerar stammens skick så att denna kan hålla under de år det kan ta innan alla boende har utfört en köks- eller badrumsrenovering.

Olika typer av stammar:

Det går ofta flera olika typer av stammar i ett hus och de innefattar inte alltid badrum och kök. Ett sådant exempel är värmestammar och dagvattenstammar.

Här nedan har vi listat olika typer av stammar som kan beröras i ett stambyte.

Värmestammar

Med åren slits också rören till radiatorerna som givetvis också behöver bytas ut. I dessa fall, beroende på hur systemet utformats sen tidigare eller om man vill göra om utformningen på systemet kan arbetet vara omfattande på olika sätt.

Livslängden på värmesystem är dock generellt sett betydligt mycket längre än avlopps- och tappvattensystem. Detta beror på att såväl tryck som media skiljer sig från övriga typer av stammar. Detta förutsätter givetvis att systemet är hälsosamt utan syre.

Värmestammar och stick är vanligtvis gjorda i järn eller koppar i äldre hus men vid stambytet kan detta regleras.

Kopparör

Kopparrör är vanligt förekommande i värmesystem då dessa inte rostar även om syre skulle komma in i vattnet men är också betydligt mycket snabbare och enklare att arbeta med än tillexempel järnrör. Då dessa både kan fogas samman med klämringskopplingar, pressmaskin och lödning.

Nedsidan med kopparrör är dock att kopparrör numera är relativt dyra vilket höjer kostnaden för stambytet.

Järnrör

Järnrör är numera relativt ovanligt i nyproduktioner och stambyten. Detta beror på att arbetsmomenten är betydligt tyngre och mycket mer tidskrävande än när man arbetar med tillexempel koppar. Det är generellt sett endast när kunden efterfrågar järnrör för hållbarhets- eller estetiskt traditionella skäl som man utför arbetet med järnrör. Detta kommer då givetvis till en betydligt mycket högre arbetskostnad även om rördelarna och materialet är betydligt billigare. Dock kan det aldrig kompensera för den ansenliga mängd extraarbete som delarna medför – och därmed den höjda kostnaden för arbetet.

Elförzinkade rör

På senare tid har en ny typ av järnrör framtagits som kallas för elförzinkade rör. Dessa har rent arbetsmässigt nästan samma egenskaper som kopparrör med undantag för att de inte kan lödas. Och även om de går att boka med de vanliga verktygen (avsedda för kopparrör) är det betydligt tyngre att arbeta med elförzinkade rör än kopparrör.

Kostnaden för elförzinkade rör är dock billigare än koppar men långt ifrån lika billiga som järnrör. De kopplingsdetaljer som används för dessa för är ofta i samma prisklass som för kopparrör.

Pexrör

Pexrör är ett alternativ som är både billigare än såväl järnrör och kopparrör och vid dolda installationer ett bra alternativ för att göra processen både snabbare och billigare då PEX-rören också är väldigt lättarbetade.

Problemet med PEX-rör är dock att de bör byggas in då deras utseende är föga tilltalande och dragningarna ofta är vågiga (dvs. att de inte går helt rakt). Åldersbeständigheten är också betydligt kortare än för koppar, men har ett minimum på ca 50 år.

Tappvattenstammar

Tillsammans med avloppsstammarna drar man ofta tappvattenstammarna därför blir ofta en naturlig del i arbetet att man, när man ändå öppnar upp för att byta avloppsstammarna, även tar tillfället i akt och byter ut tappvattenstammarna. Tappvattenstammar är generellt sett dragna i koppar då det går syresatt vatten genom dem vilket gör att järnrör inte är något alternativ, med undantag för galvrör som kan dras på kallvattensidan men inte varmvattensidan. Dessa behöver dock inte dras i koppar och det är vanligt förekommande att man numera ersätter dem med PEX-rör då det är ett billigare och mer lättarbetat material (se vår blogg om avloppsgrodan för att läsa mer om olika typer av rör).

Kopparrör och pexrör

Ibland har föreningar eller beställare av olika skäl bestämt sig för att de vill behålla samma typ av rör som suttit sedan tidigare och man förnyar då stammen med vilket vanligtvis blir i kopparrör. Fördelen med detta är att kopparrören har en bevisad mycket lång hållbarhet till skillnad från exempelvis PEX-rör som, har en livslängd på minst 50 år fabrikaten kan givetvis skilja sig åt och beroende på tryck och värme kan livsländen vara betydligt längre. Detta står i kontrast mot kopparrör som har en livslängd på minst det dubbla förutsatt att de inte utsätts för ämnen som kan få det att korrodera.

Spillvattenstammar (avloppsstam)

Spillvattenstammar är det som i folkmun kallas avloppsrör men det transporterar endast avloppsvatten ifrån kök, våtrum och toaletter. Det transporterar alltså inte regnvatten från terasser eller tak.

Gjutjärn

Gjutjärn är den absolut vanligaste typen av spillvattenstam. Detta då det var det enda alternativet fram till omkring 60-talet då de första plaströren började tillverkas.

En fördel med gjutjärnsrör är att de har god ljudisolerande förmåga, en annan är att du inte kan råka skruva hål i dem. Nackdelarna är bland annat att de är tunga (vilket gör dem omständiga att arbeta med), de är dyra och sammankopplingsmetoden med jetkopplingar (se vår blogg om jetkopplingar) är dyr då jetkopplingarna har en hög kostnad i förhållande till motsvarande plaströrsdelar där sammanfogningen ofta inte kommer till någon kostnad överhuvudtaget. Dessutom kan gjutjärnsrören börja rosta med tiden.

PP-rör och kompositrör

Det blir allt vanligare att man byter ut de gamla gjutjärnsstammarna till PP-rör. Detta då materialkostnaden är betydligt lägre och arbetsmomenten betydligt snabbare och enklare att utföra.

De nya typerna av kompositavloppsrör gör att de kan ha i princip samma ljudisolerande förmåga som gjutjärn. Nackdelarna är dock att man behöver ha goda kunskaper om rörets expansionsförmågor då plasten rör sig betydligt mer än vad tillexempel gjutjärnsrör gör vilket betyder att man måste installera expansionsmuffar eller så kallade ”harpor” för att förgreningar och muffar inte ska spricka eller gå isär.

Dagvattenstammar

Dagvattenstammar görs generellt sett i samma material som spillvattenstammar. Den enda skillnaden är att det att dagvattenrören inte får kopplas på spillvattnet (och vice versa) enligt nya regler och stadgar i BBR:en. Detta då det skapar onödig belastning på reningsverk eller utsläpp av orenat avfall i vattendrag och sjöar.

Detta gör att det är viktigt att man känner till om man har terasser eller brunnar på tak eller innergårdar samt vart dessa är kopplade, samt om det i sådana fall behövs dras in nytt dagvattenavlopp från gatan då man tidigare även kopplade dagvatten på det kommunala spillvattensavloppet.

Vi själva har erfarenhet av ett projekt i en gammal fastighet där dagvattnet var kopplat på spillvattnet och man därför behövde öppna upp gatan för att dra in en ny dagvattenanslutning då det är förbjudet med nuvarande regler att vid omdragningar och nyinstallationer låta dagvattnet vara kopplat på spillvatten och tvärtom. Är man osäker på hur det ser ut i ens egen fastighet kan man ta kontakt med kommunen för att få reda på vilka typer av avlopp som fastigheten är försörjd med.

Angående typer av rör gäller samma för dagvattenstammar som för spillvattenstammar. Vi hänvisar er därför högre upp i texten för mer information om detta.

Saker att tänka på för en förening vid stambyte respektive partiellt stambyte

Stambyte

På grund av stambytets natur är det stora delar av husets funktioner som inte längre kommer vara i bruk under arbetets gång. Detta gör att man kommer behöva hitta ersättningsfunktioner för detta. Det handlar då om toaletter och duschar som de boende kan bruka sig av under den tid som deras del av fastigheten omfattas av stambytet. Detta kan lösas med hjälp av tillfälliga eller permanenta installationer av toaletter och duschar i källarutrymmen, uthus eller tillfälliga containerbodar som ställs på innergårdar eller gatan. En annan viktig detalj är att ha ett tydligt avtal angående vad som ingår i samt ligger utanför entreprenaden.

Saker att tänka på som privatperson

Som boende i huset är det viktigt att vara väl medveten om att delar av lägenheten kommer vara mer eller mindre obrukbara och förvandlas till en byggzon. Det kommer vara väldigt dammigt och även om byggarbetarna gör allt vad de kan för att minska mängden damm och skräp är det omöjligt att behålla normala nivåer av partiklar i luften. Därför rekommenderar vi att man försöker plocka av så många ytor som möjligt, även i utrymmen där inget bygge kommer att pågå, och tejpar igen skåp och luckor som inte används speciellt ofta.

Just byggdamm är en faktor som gör att många väljer att resa bort eller bo hos vänner/familj under tiden som stambytet pågår i deras bostad. Det är dock viktigt att man fortfarande är tillgänglig över mail eller telefon så att det, i de fall komplikationer eller frågor uppstår går att lösa och samråda om dem med de boende själva. Detta är framförallt extra viktigt om man passar på att förnya köket eller vill ha något mer än ett standardbadrum.

Partiellt stambyte

Vid partiellt stambyte gäller egentligen samma förutsättningar som vid ett normalt stambyte men i mycket mindre skala då det generellt sett enbart är en lägenhet som kommer sakna kök och/eller badrum. Det är dock viktigt att de lägenheter som berörs av det partiella stambytet har god grannsamverkan och är väl medvetna om vad det partiella stambytet kommer innebära.

Vi på Cyklande Rörmokaren har själva utfört ett antal partiella stambyten där arbetet komplicerats av ovilja att samarbeta grannar emellan. Detta har i dessa fall lett till fördröjningar i byggprocessen och förhöjda kostnader, varför vi alltid rekommenderar våra kunder att tala och planera med alla berörda parter innan arbetet sätter igång. På detta sätt sparar man mycket tandagnissel.
 

Vi på Cyklande Rörmokaren har stor erfarenhet av att utföra stambyten i Stockholm. Vi brinner för miljövänlig VVS och ser fram emot att träffas för att diskutera och titta på förutsättningarna för stambyte i just er förening. För att ta kontakt med oss, fyll i vårt kontaktformulär eller ring oss på telefon 076 885 68 76. Vi ser fram emot att hjälpa er hyres- eller bostadsrättsförening!