Vi har märkt att det finns många frågeställningar om avfallskvarnar; regleringar, hur de fungerar och vad det är som gäller för svenska hushåll. Just på grund av att frågorna om matavfallskvarnar är många så satte vi oss ned över en kaffe med Joakim Andreini för att reda ut vad det är som egentligen gäller.
Erbjudande! Insinkerator avfallskvarn med installation >>>
Så, låt oss gå direkt på pudelns kärna; vad är fördelarna med att använda sig av matavfallskvarnar?
Den största fördelen med att använda sig av en matavfallskvarn är, rent praktiskt i vardagen, att man slipper sopsortera. Det är det bästa vattenlåset du kan köpa för pengar. Rent generellt kan man säga att en matavfallskvarn klarar av att mala ner all mat förutom:
- Mangokärnor
- Råa fiskskinn
- Kronärtskockor
- Fläsk och nötben går att mala men det tar lång tid och blir ingen biogas. Fisk och fågelben fungerar utmärkt att mala.
- Grenliknande växter – exempelvis tulpaner går bra, men rossjälkar går inte bra
- Hårda skal som exempelvis musslor och ägg blir som sant och sätter igen vattenlås och avlopp
Rent generellt kan man säga att regeln man bör gå efter är att om man “kan äta det, så kan man köra det i avfallskvarnen”.
Efter det att maten har centrifugerats ner i små, millimeterstora bitar, skickas det vidare till reningsverket där det avskiljs för att därefter processas till biogas. Restprodukten blir till biomull som används för att förbättra jord inom odling och skogsbruk. En matavfallskvarn är därför ett alternativ till avfallspåsen, som är både miljövänligare och effektivare.
Restauranger och industrier
I kommersiella verksamheter finns andra regleringar angående vad som går att göra och inte, då volymerna är så mycket större än i vanliga hushåll. I kommersiella verksamheter är det vanligt förekommande att man arbetar med avskiljningsprocesser. Fettavskiljare är oftast obligatoriskt och dessa kan då kompletteras med en kvarn och en matavfallsavskiljare så har man ett komplett system som tar hand om matavfallet i verksamheten.
Nu lämnar vi över ordet till Joakim:
Joakim heter jag och kommer från ett företag som heter Matavfallssystem. Och vi jobbar med matavfallssystem, b.la matavfallskvarnar till hushåll. Vi vänder oss till konsumenter och stora byggbolag som behöver en lösning för att hantera matavfallet. Man kan kanske säga att vi konkurrerar med den här insamlingspåsen som man annars stoppar matavfallet i och som hämtas i en lastbil eller något.(bort)
Svensken genererar omkring 100 kilo matavfall per år. En viss del av avfallet är givetvis ofrånkomligt. Det bästa man kan göra är att köpa mindre mat, så att man slipper slänga mat överhuvudtaget. Om man räknar om de här volymerna och översätter det till containrar och deras lastkapacitet så får man ungefär 45 000 containrar. Så det är en containerrad från Göteborg till Malmö med matavfall som vi gemensamt genererar per år. Ungefär 40 % av en vanlig soppåse är matavfall och om man har en matavfallspåse så är siffran istället ungefär 30%.
Man har ju gjort plockanalyser i exempelvis Norra Djurgårdsstaden, som är ett slags miljöstadsdel i Stockholm där det är obligatoriskt med avfallskvarn och då kommit fram till att med avfallskvarn som insamlingsmetod så blir siffran istället ca 13% vilket beror på att det blir en omväg att slänga matavfallet i en påse istället för att låta kvarnen göra jobbet – det ska vara lätt att göra rätt!
Vad är det som gäller med regleringar och dylikt på den svenska marknaden för avfallskvarnar?
För svensken i allmänhet är matavfallskvarnen en relativt ny företeelse. Lösningen är dock väldigt populär i bland annat USA. Det är först för nio år sedan, 2009, som det blev tillåtet att ha en matavfallskvarn i Stockholm. Då släppte man på förbudet som var, men man var tvungen att söka tillstånd på den tiden. Men det är ett kommunalt beslut, så varje kommun har sina regler – men man kan se att det börjar luckras upp uppe i landet. Speciellt efter det att Stockholm gick i bräschen, särskilt när man talar om nyproduktion där det på somliga håll, av miljöskäl, har blivit krav på det. Bland annat i byggs det nu hela bostadsområden i Malmö, Helsingborg, Järfälla och Stockholm där det är krav på avfallskvarn.
Det är ju inte bara en stor miljömässig vinst, utan också ett otroligt effektivt sätt att ta tillvara på utrymmet. Genom att använda sig av matavfallskvarn sjunker behovet av sopvolymen som ett soprum måste kunna svälja. Ofta ligger dessutom soprummen, av naturliga skäl, på gatuplan vilket också gör att man frigör extremt mycket dyr yta i stadskärnan genom att använda sig av matavfallskvarnar, yta som kan användas för till exempel butiker eller dylikt.
Matavfallet från matavfallskvarnen körs ju direkt ut på det befintliga vattennätet som redan finns i gatan. Ett annat alternativ är att bygga ett separerande system, där man samlar upp matavfallet i avskiljare som är placerade i antingen källaren eller nedgrävda i backen och dessa töms sedan med en sugbil en gång i månaden. Det blir mycket mera yteffektivt och generera mindre tung trafik i bostadsområden och stadsmiljö.
Är det vanligt med matavfallskvarnar i USA?
Om man inte räknar med så kallade Trailer Park homes, det vill säga husvagnar som folk bor i, så har ungefär 60% av bostäderna matavfallskvarn. Då ska man också komma ihåg att Amerikanerna rent generellt inte har matavfallskvarn för att det är miljövänligt, utan för att det är en smidig lösning. Det är bekvämt helt enkelt.
När man byggde Hammarby Sjöstad i Stockholm,, så byggde man den första stora biogasklockan. Under själva projekteringstiden var det planerat för avfallskvarnar Hammarby Sjöstad men sen blev det inte så. Nu tror jag att det finns sju biogasanläggningar i Henriksdal, och detta beräknas säkerställa produktionsbehovet de kommande åren.
Men om Amerikaner använder matavfallskvarnar av bekvämlighetsskäl, är det på grund av att man inte behöver sortera manuellt? Eller vad är den stora vinsten?
Oavsett vad man gör; om man hackar grönsaker, skalar potatis eller tar hand om disken så har du matavfall som kan återvinnas. Det enda du gör är att du sätter igång vattnet. Vattnet är transportmedlet, så du sätter igång kvarnen och så rivs det sönder och åker iväg som två-tre millimeter stora bitar i avloppet. Och risken för att det skulle orsaka stopp eller andra problem är nära nog noll om det inte finns ett byggfel i fastigheten, med tanke på att man spolar ner betydligt större objekt varje gång man går till damrummet och pudrar näsan – och det är samma rör det går via.
Så det här är det bästa vattenlås man kan köpa för pengar?
Om det är det bästa vattenlåset vet jag inte, men det är det otvivelaktigt mest effektiva sättet att sopsortera på – frivilligt eller ofrivilligt. Dessutom slipper man hålla på med kladdiga soppåsar och liknande, så det blir ju naturligt och enklare i vardagen.
Folk tror ofta att:
- Det sätter igen rören – vilket inte alls är sant. Tvärtom får man ett längre underhållsintervall. Man ska stamspola rören med jämna mellanrum för att fettet inte ska fästa vid rören, för då kan det uppstå en kemisk reaktion som fräter på rören. Till exempel finns det ju riktigt slitna gjutjärnsrör som har slitits till den grad att man kan köra en vanlig stiftpenna genom dem. Detsamma gäller för plaströr övertid också. När man istället kör med en matavfallskvarn så får man tryck och de små bitarna river bort fettet från sidorna – så med en kvarn installerad behöver man spola mer sällan än utan den.
- Skadedjur – En annan vanlig föreställning om matavfallskvarnar är att de lockar till sig mer skadedjur. Det är precis tvärtom där också. Gnagarna sitter oftast och gnager, de kan inte tillgodogöra sig näringen genom avloppsvattnet. Därför blir det i regel mindre skadedjur efter det att man installerat en matavfallskvarn.
Sammanfattningsvis kan man säga att med en matavfallskvarn blir det i stort sett omöjligt att inte sopsortera. Man slipper hålla på med kladdiga påsar och liknande och avfallssortering går automatiskt.
Hur snabbt går det att installera en avfallskvarn?
En standardinstallation går på ungefär en timme. I en nyproducerad lägenhet är givetvis förutsättningarna ofta enklare än i ett redan existerande hem. Ungefär 1 promille av fallen går inte att installera.
Det man gör är att man bygger om rören under disklådan och beroende på vilket system man har och hur det ser ut blir det lite annorlunda.
Skötsel då?
Det är väldigt enkelt att ta hand om den. Den rengör sig själv när man använder den. Det enda som man kan behöva göra då och då är att köra en näve is i den och det är det enda tillfället som man inte ska ha rinnande vatten.
Man kan också köra citronskivor i den, eller lite diskmedel ibland – det fräschar upp.
Den är dock i princip underhållsfri. Man ska dock tänka på matavfallskvarnen som på en vanlig människa – den gillar varierad föda. De största problemen som uppstår med en matavfallskvarn är att man ger den för ensidig kost. Till exempel om man matar den med 5 kilo pasta kan det blir problematiskt pga att man då gör om pastan till deg i röret. Ben går att köra, även om det inte finns någon större anledning, de gör sig bättre när man bränner soporna till fjärrvärmen.
Kan man köra kaffe i avfallskvarnen?
Det är egentligen inget problem för just kvarnen i sig, det är snarare i avloppet som det är problem. Kaffebönor innehåller olja, och den oljan kan sätta sig i själva avloppssystemet. Vid till exempel fik eller baristabarer kan man se att det blir olika typer av avlagringar i avloppsrören. Men det är inte några problem i ett hushåll, om man inte själv dricker industriella mängder kaffe.
Detsamma gäller äggskal. De innehåller mycket kalk som kan sedimenteras i avloppsnätet, vilket inte är speciellt bra. Det är bättre att köra dem i vanliga sopen.
Vad händer om man kör i något man inte bör ha i kranen? Så att det blir stopp i avfallskvarnen?
Man kan oftast köra maskinen bakåt eller ta upp det med andra verktyg. Man kan också lyfta på locket och titta på vad som finns inuti och försöka ta upp det – ofta så har det ju stannat just för att fastnar. Och då kan man ju lätt plocka upp det.
Vilka modeller är det som man ska välja?
Jag skulle säga att en bra kvarn kostar 4000 kronor och uppåt. Man kan givetvis hitta billigare varianter, men från den kostnaden och uppåt är vad man bör satsa på om man vill ha en kvarn som är tyst och av bra kvalitet.
I regel finns det två varianter av avfallskvarnar, kontinuerligt matade och satsmatade:
- Kontinuerligt matade avfallskvarnar– och den sätter man helt enkelt igång och sedan kan man bara mata på så gott som det går. Fördelen med de här varianterna är att de har en högre kapacitet, och det går snabbare.
- Satsmatade avfallskvarnar – I de här varianterna måste man lyfta på locket, stoppa in det som ska malas ner och sedan sätta igång den. Då kan man alltså skicka iväg en laddning i stöten. Fördelen med de satsmatade avfallskvarnarna jämte de kontinuerligt matade kvarnarna är framförallt säkerheten.
Ibland är detta något som man kan se i filmer, hur den ”dumma blondinen” fastnar i matavfallskvarnen, och som folk är rädda för men det är i realiteten inget problem. Som med allt anat så handlar det om lite utbildning och vana. I USA finns inte ett enda bekräftat fall där det här har hänt, och där är ändå den här köksattiraljen mycket vanlig, ofta när den här diskussionen kommer upp står en köksmixer, vattenkokare och ett gäng knivar bredvid. Men det är kvarnen som hamnar i fokus.
Och med det tackar vi Joakim Andreini för att du tog dig tid! Om ni har några fler frågor om matavfallskvarnar, tveka inte att höra av er antingen till oss på Cyklande Rörmokaren.
Och med det tackar vi Joakim Andersson för sin tid!
Om ni har några fler frågor om matavfallskvarnar, tveka inte att höra av er antingen till oss på Cyklande Rörmokaren. Läs mer på sidan om matavfallskvarnar där vi också har ett erbjudande.
