Radiatorventil

Byte av radiatorventiler

Cyklande Rörmokaren Cyklande Rörmokaren Leave a Comment

Ett vanligt förekommande jobb i bostadsrättsföreningar och villor är att man med tiden behöver byta ut radiatorventilerna. Detta kommer sig av att med tiden så blir radiatorventilerna igenstoppade, rostar sönder eller går inte längre att reglera. Detta medför att radiatorerna inte längre värmer som de ska och att de inte längre går att reglera värmen på. Ett annat vanligt problem är att radiatorventilerna börjar läcka ifrån det stift som har till uppgift att reglera flödet i ventilen. Som en tumregel kan man säga att en radiatorventil håller 15 – 20 år och efter det generellt sett behöver bytas.

Livslängden på både radiatorventiler och värmesystem går givetvis att förlänga med hjälp utav smutsfilter och avgasare. En avgasare är ett typ av filter som kondenserar och filtrerar skadliga ämnen (läs mer om det på vår blogg om avgasare).

Det är ofta i samband med något av dessa problem som kunder hör sig till oss för att få en lösning i större eller mindre skala. I somliga fall så räcker det med att att man byter ventilerna lokalt i endast de utrymmena där problemet har uppstått eller i hela lägenheten. Anledningen till att man i somliga fall byter i hela lägenheten är att det då är lättare att kartlägga vid eventuellt framtida radiatorventilbyte att samtliga radiator- och returventiler är bytta i denna lägenhet och att man därför inte kommer behöva byta dessa på lång sikt.

I samband med byte av radiatorventiler är det också vanligt att man byter luftventilerna till radiatorerna, det är med hjälp av dessa ventiler som man vid urtappning av systemet enkelt och smidigt kan lufta av det.

Vilka är de olika komponenterna i ett radiatorventilbyte?

Vid ett radiatorventilbyte brukar man generellt sett inte bara byta radiatorventilen, utan också returventilen. Radiatorventilen är den ventil som termostaten sitter på och därför kallas den också ofta för termostatventil. Den har till uppgift att reglera flödet vid behov till större eller lägre värden. Ofta så sätter man dit en termostat som utför denna uppgift automatiskt med en känselkropp som är helt mekanisk och därför inte behöver någon ström- eller elförsörjning.

Termostatventiler

Man brukar också i samband med radiatorventilbytet byta termostaterna. Detta gör man dels för att olika termostater är gjorda för olika typer av radiatorventiler och det är inte alltid de gamla termostaterna är kompatibla med de nya radiatorventilerna.

Returventil

Returventilen är den ventil som sitter nertill på radiatorn vid utloppet, vars uppgift främst är att kunna stänga av flödet till radiatorn till returen vid eventuellt byte av radiator förutsatt att radiatorventilen fungerar som den ska. Då kan man stänga av radiatorventil och returventil och på så sätt demontera och ta bort radiatorn för att sedan sätta dit en ny utan att man behöver stänga av eller tappa ur hela systemet.

Luftningsventil eller luftnippel

Luftningsventilen är den ventil som vi tidigare skrev om. Den sitter vanligtvis på motsatt sida från radiatorventilen och som man med en skruvmejsel eller speciell luftningsnyckel kan öppna för att tappa ur radiatorn på luft till dess vatten kommer för att sedan stänga ventilen.

Radiatortappventil

Radiatortappventil är en ventil som främst är vanligt förekommande på nya radiatorer som man monterar på botten- eller källarvåningar där värmesystemet generellt sett matar vattnet ovan den pump som radiatorn sitter på. Detta installeras för att man ska kunna tappa ur systemet på ett säkert sätt utan att man får onödigt vattenspill på golv eller mattor.

Radiatorkoppel

Det är inte alla radiatorer som är kopplade med individuell radiator- och returventil. Många är också kopplade med en typ av radiatorkoppel där returventil och radiatorventil är integrerade med varandra. En av dessa typer är så kallade radiatorkoppel där retur- och radiatorventil är integrerade så att man ansluter de två rören bredvid varandra på kopplet där de sedan fördelar sig till radiatorns tillopp och retur.

De flesta moderna radiatorer är utformade med denna typ av koppel då det generellt sett går betydligt snabbare att arbeta med vid nyproduktion.

Givetvis slits också dessa armaturer och behöver bytas ut med tiden men ofta kan man börja med att endast byta ut radiatorventilen som sitter integrerad på kopplet istället för att byta hela kopplet. Detta är något man bör komma överens om med den firma som tar sig an uppdraget, huruvida delar av eller hela kopplet ska bytas.

Slottsventiler

Är en gammal typ av radiatorventil som var vanlig vid förra sekelskiftet och fram till 20-talet. Det är en antik typ av radiatorventil som var en utav de vanligaste förr i tiden men i takt med att VVS-teknologin gick framåt och inredningsmodet förändrades ansågs dessa vara gammaldags, ofunktionella och fula.

Dock har dessa med tiden fått en revival och pånytt blivit populära, framförallt i lägenheter med klassisk stil eller ålderdomlig touch där dess finsnidade design och mässingsutformning ger en vacker och gedigen känsla.

Dessa ventiler har dock av naturliga skäl ingen termostatfunktion utan styrs antingen via husets totala värmebehov eller efter hur man manuellt reglerar dem. 

Har du fler frågor om radiatorventiler eller radiatorventilbyten eller rent allmänt med värmen i ditt hus, tveka inte att höra av dig till oss. Vi har goda kunskaper om såväl nyinstallation, rotarbete (byte av samtliga stamventiler) och reparationer. Det enklaste sättet att kontakta oss är antingen på telefon 0768856876 eller via vårt webbformulär.

Lämna ett svar